07 mar Forskningsprojekt i samarbete med nätverket Make Music Matter!
Datorn är det nya munspelet – musikproduktion på landet är ett pågående forskningsprojekt i musikentreprenörskap som finansieras med medel från Kampradsstiftelsen (2022-2025). Huvudforskare för forskningsprojektet är Martin Knust, docent i Musikvetenskap vid Linnéuniversitetet och sker i samarbete med bland annat nätverket Make Music Matter!. Andra deltagare i projektet är Anna Linge, lektor i Musikpedagogik vid Linnéuniversitetet, Göran Nikolausson, universitetsadjunkt i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet och initiativtagare till nätverket Make Music Matter! samt Klas Mathiasson, musiklärare, läromedelsförfattare och gästadjunkt vid Linnéuniversitetet.
Forskningsprojektet är inriktad dels mot experter verksamma i musikbranschen inom musikproduktion och songwriting, dels noviser, det vill säga musikundervisning med elever i skolan.
Forskningsstudie med verksamma musikentreprenörer
Under 2024 kommer en första vetenskaplig publikation både i bokform och ”open access”.Boken behandlar konstens tillstånd inom popmusikproduktion idag och dess historiska bakgrund. Med fokus på popmusikproduktion och entreprenörskap i Småland, södra Sverige. Många etablerade popartister och producenter är födda och uppvuxna i denna region och det finns flera unga artister och producenter också som bor där och har en internationell karriär. Boken beskriver hur situationen för musikproducenter och artister från Småland har förändrats under de senaste 50 åren eller så, från och med 1970-talet med det så kallade ”Svenska musikundret” och slutade med den situation som samtida artister och entreprenörer står inför. Området har förändrats enormt både vad gäller teknik (från analog till digital), social produktion (från individuella produktioner till kollektiva projekt), distribution och marknadsföring (från att sälja konsertbiljetter och LP-skivor till att skapa ”prosumerande” fanbaser och mångsidiga karriärer med tanke på genrer, platser och aktiviteter). Målgruppen är studenter och professionella inom musikproduktion, musikamatörer, musiklärare och studenter i musikpedagogik, studenter i medie- och datavetenskap, musikvetenskap och ekonomi, läsare verksamma inom kreativa industrier, studerande i historia och kulturstudier; i musikproduktion. Även om fokus är på en bredare publik tillhandahålls även nytt material i en vetenskaplig korrekthet sätt som gör boken både till en intressant källa och ett bidrag till vetenskaplig diskussion inom musik, ekonomi, historia och kultur samt medieforskning. Boken är uppdelad i sex kapitel, vart och ett tillägnat en specifik artist/producent och deras arbete. Varje kapitel har två delar: en intervju med artisten/producenten där läsaren får kunskap om deras konstnärliga arbetsrutiner och marknadsföringsstrategier plus en uppsats, skriven av en eller några musikforskare och med fokus på en aspekt som lyfts fram i intervjuerna, t ex ”Hur komponerar man en poplåt? Hur producerar och arrangerar man en poplåt tillsammans med andra kreatörer?, Vilken roll spelar tekniken i skapandet av musik? Vilken roll spelar tekniken i marknadsförings-strategierna för musik?, Vilka nya typer av musikentreprenörskap uppstod efter digitaliseringen? Hur viktig är den geografiska platsen där produktionen av musik sker och artisten är baserad, Hur blir musikproducenter experter på sitt yrke?
Alla intervjuer i boken behandlar samma ämnen, men en del aspekter betonas mer i vissa intervjuer, eftersom intervjupersonerna har olika konstnärliga profiler och kompetenser.
Boken är indelad i följande sex kapitel:
- ”Kreativitet och skapande: Hur musik skapades och skapas,
- ”Från nybörjare till expert:” Hur man lär sig och lär ut att vara en professionell musikproducent,
- Marknader och entreprenörer: Hur upphovsrätt, distribution och medieprodukter påverka varandra´
- Marknadsföring och entreprenörskap: Hur relationen mellan musikproducenter och musikkonsumenter har förändrats under de senaste 40 åren
- Genrer och media: Hur media används i musikproduktion och entreprenörskap har mångfaldigats och diversifierats.
- Teknik och produkt: Hur digital musikproduktion skiljer sig från analog
Forskningsstudie inom ramen för musikundervisning i skolan
Den andra delen av forskningen rör utvecklingen av en modell som gruppen kallat XP-Creativity vilken ligger till grund för stegvisa uppdrag som genomförts i musikundervisning på grundskolan. Genom att använda appen och analysverktyget Loopme, som utvecklats av Martin Lackéus, forskare vid Chalmers och företaget Me analytics, har 7 processuppdrag utförts i samverkan med ca 20 musiklärare på fältet. I grunden handlar det om vad som utmärker igångsättande och genomförandet i skapandeprocessen och vad de digitala verktygen erbjuder i denna. Det teoretiska ramverket är Kritisk realism och pragmatismens tankar om ett praktiskt och konkret utforskande, där lärandeobjektet inte är givet på förhand. Modellen baseras på Martin Faultleys och Lars Lindström metoder och forskning om skapandets olika faser och om den skapande förmågans utveckling med tillhörande process och produktkriterier. Analysarbetet tar sin början under våren 2024.